FAQ Vanliga frågor och svar

Generella

Måste man vara med i Granlunds fritidsområdes samfällighetsförening?

Ja, som ägare till sin fastigheten är man obligatorisk medlem i föreningen. Varje fastighet inom området är delägare i en eller flera GA (gemensamhetsanläggningar). Den som äger fastigheten blir då automatiskt medlem i samfällighetsföreningen. Syftet med föreningen är att förvalta gemensamhetsanläggningarna. GA1 Vägar, GA2 Infrastruktur och GA3 Lammsjön.

Betalar man olika medlemsavgifter om man är fastboende eller fritidsboende?

Nej, alla betalar samma avgift för sin andel av GA. För GA1 Vägar har alla medlemmar en andel. Ett fåtal näringsfastigheter har fler andelar. Alla andelar har samma avgift.

 

Betalar man olika avgift för soporna om man är permanentboende eller frtidsboende.

Ja, eftersom föreningen endast fördelar sopavgiften från Nyköpings kommun försöker vi följa prisstruktur som tillämpas av kommunen. Det betyder att fritidsboende betalar lägre avgift.

Vad har vi för ambitionsnivå på vinterväghållningen på vårt område?

Vår geografiska situation och storleken på våra vägar gör att det rent generellt är lite svårare att få prioritet på halkbekämpning till vårt område. I själva verket är det så att entreprenörer inte står i kö för att få förmånen att ploga hos oss. Vi har därför sedan lång tid accepterat vår något lägre prioritet och därför anpassat vår ambitionsnivå till detta. Det gör också att vi lättare kan anpassa vår budget så att vi inte i onödan fördyrar vår vinterväghållning.

Vi strävar alltså efter vita vintervägar. Vägar av hårdpackad snö som medger bilkörning, promenader även med barnvagn, sparkåkning. Tyvärr blir det alltmer sällan som vädret tillåter oss att hålla sådana vintervägar. Sandar gör vi när vi ser att det är eller blir halt. 

Det är en stark rekommendation att ha bra vinterdäck, helst dubbat, om man bor här permanent och behöver kunna åka på vägarna även om halkbekämpningen inte har hunnit utföras.

Varför väntar vi med att sanda tills det blivit halt?

Vi sandar efter det att vi konstaterat att det är halt. Att sanda tidigare kallas preventiv sandning och det betyder att man sandar alltid efter plogning oavsett om det verkligen behövs. Erfarenhetsmässigt kan man också uttrycka det så att preventiv sandning gör att 9 av 10 sandningar blir bortkastade. Går man över till preventiv sandning skulle medlemsavgiften för GA1 Vägar behöva fördubblas, det är en fördyring som hitintills, inte har haft stöd av en majoritet. 

Men, det är inte endast en kostnadsfråga, utan vår ambitionsnivå att sanda när det blivit halt, grundar sig på att vi vill att våra vintervägar ska vara vita, dvs ytan ska vara packad snö. När vädret varierar runt fryspunkten smälter sanden ner i isen under dagen medan isen fryser till under natten och den halkiga ytan återuppstår. Då har man inte någon nytta av den preventiva sandningen utan måste sanda i efterhand i alla fall.

Men, det är inte styrelsen som bestämmer om detta, en stämma kan lätt besluta om att ändra ambitionsnivå och börja med preventiv sandning, det krävs bara att en majoritet av medlemmarna accepterar en fördubbling av GA1 avgiften på stämman. Vår nuvarande ambitionsnivå har vi haft sedan föreningen bildades som en vägförening alltså sedan 1960 talet, men det går att ändra på.

Hur ofta plogar man egentligen?

Vi har avtalat att plogning sker när entreprenören ser att det behövs. Han bedömer snödjupet och har det kommit mer än 7 cm behövs det plogas. Samtidigt är det lite bortkastat att ploga medan det fortfarande snöar, så det är OK att vänta upp till 10 timmar innan plogningen verkställs.